Skivsläppshelg

Det har varit en alldeles fantastisk helg. Fredagen på Harry B James blev precis så bra som vi hade hoppats, med fullsatt lokal, massa goda vänner, och ett riktigt lyckat gig. Detta ledde ju såklart till att vi fick lite svårt att hålla igen med alkoholen, i stundens hetta och allt, så när vi väl dunade in vid fyra-snåret på natten var vi faktiskt ganska fulla allihop.

Klockan 9 ringde klockan. Nu fanns det ingen glamour kvar. Vi stank som fyra alkisar när vi tog tunnelbanan ner till T-centralen. Och man kan väl säga att ingen av oss var speciellt glad över att vara tvungna att kånka instrument och förstärkare, och sen sätta oss i Edvins svinkalla Volvo. Stockholm. Lilla Baltikum.

Men vi tog oss iväg. I bilen hann jag säkert få i mig 3 liter vatten, och i Västerås stannade vi till och åt oxfilé med pepparsås på ett rätt sjyst ställe, så när vi väl var framme vid Nöjesfabriken, och Karlstad, satt visserligen gårdagens fylla kvar i munnen, men tröttheten hade faktiskt börjat lämna kroppen. Vi roddade, soundcheckade, och hann till om med att göra en radiointervju innan klockan var 20.00. Nu var det kul igen. Jag och Ward gick hem till honom, eller his mom's place rättare sagt, och duschade, sen var det ner till Nöjesfabriken igen, och ganska snart också dags för gig.

Jag gick på scen sist av oss, och jag trodde inte mina ögon. Stället var ju fullt. Det hela kändes så enormt att jag knappt visste var jag skulle ta vägen, och när vi hade börjat spela var jag så fullpumpad av adrenalin att jag hade orkat spela hela natten. Lite senare, när jag satt i logen, önskade jag faktiskt att vi hade gjort det också. Det var en av mitt livs absolut mäktigaste stunder.

















Idag har vardagen slagit tillbaks med full kraft. Väckarklockor, snåla promenader till jobbet, jobbet, snåla promenader från jobbet, vara trött efter jobbet, ha lite ångest över att man jobbar på jobbet, somna, väckarklockor. Och i morgon då? Samma sak? Nä, nu hoppas jag att folk köper ordentligt av den här skivan så lirandet får vara vardag! Längtar redan till nästa helg då vi åker till Motala och spelar fredag och lördag.

Det händer inte ofta, men...

Jag är ensam hemma! "Helt sjôl", som man skulle sagt i Värmland. Det hela känns ovant, lite läskigt, men samtidigt ganska kul. Ska jag ta av mig naken nu eller? Eller bajsa med öppen dörr?

Vad gör ni när ingen ser?

Sigge?

Idag har jag funderat jävligt mycket på det här med rasism. Sverigedemokraten Jimmie Åkesson fick debattera mot muslimer i Aftonbladet på ett rätt olustigt sätt, och det följdes upp av 6-7 st debattartiklar av såna som Lena Mellin och den nervösa chefredaktören Jan Helin, och Reinfeldt blev såklart lite kissnödig även han, så han fick också säga sitt: att han inte vill ha ett "vi" och "dom"-tänk, utan att han snarare vill öka toleransen och nyfikenheten i samhället. Och det är ju fint, men samtidigt debatterades det ganska friskt på internetforumet Flashback, och där beskrev många s.k. etniska svenskar hur de var trötta på att "araberna", som de kallade dem, våldtog svenska tjejer och att invandrargäng snor deras ungars mobiltelefoner.

Jag tror media och politiker måste ta debatten till medel-Svenssons nivå för att stoppa Åkesson och co, annars kan det bli en tråkig höst om ett år, med val och allt. De måste ge svar på hur de tänkt att lösa de problem som finns, för det är det som diskuteras i stugorna, och just nu är det bara Sverigedemokraterna som tar upp de frågorna.

Eller är jag politiskt inkorrekt nu?

ps. LÄS det här. Väldigt vettigt. ds.

Karate

Just det! Klockan tre i natt slog jag till och köpte mig en tavla. Det är min gode vän Rasmus Persson som gjort den. Ljuvlig va?

På väg hem

Jag sitter på X2000, eastbound, och har en privat liten Oktoberfest här i bistron. Igår spelade vi i Göteborg med Mama Kin, och det var lite av en tidsresa. En efter en steg de in i lokalen, medlemmarna ur tonårens rövgäng från Karlstad. För en stund fick man känna sig ung och cool igen, istället för en jävla dinosaurie, och det var UNDERBART! Nu ser jag dock ändå fram emot att komma hem igen, även om det innebär att bli Jurassic Jon igen. Jag ska nämligen på Peppar med min tjej, och det förstår ju vem som helst att det är minst lika underbart. Visst, det var bättre förr, men det är ändå bäst just nu.

Dawit Isaak

Ni har säkert hört om journalisten Dawit Isaak som, trots att någon rättegång aldrig har hållits, suttit fängslad i Eritrea sedan 2001. Nu bötfälls Örgryte IS på 10 000 kronor av Svenska Fotbollförbundet sedan fansen på läktarna vecklat ut en banderoll: "Free Dawit Isaak - Imprisoned in Eritrea since 2001". Tydligen får inte politiska budskap finnas på en fotbollsarena i Sverige.

Expressens chefredaktör Thomas Mattson är inte imponerad. Han har bestämt sig för att Expressen betalar böterna, och i en debattartikel skriver han: "Om förbundet tar sitt förnuft till fånga och upphäver böteskravet, så skänker vi istället pengarna till Dawit Isaaks barn. Bollen är din, Lagrell."

Nu är ju säkert Mattson en populist som vill vinna poäng åt sig själv och sin tidning, men det spelar väl inte så stor roll? Han har ju faktiskt rätt. Svenska Fotbollsförbundet skämmer ut sig, och tar de inte chansen och backar akut så lär de befästa sin position som Sveriges mest utskrattade verksamhet.

Hon har pli!

Men jag har haft baconsnuvan(tror jag i alla fall) i lite drygt en vecka och även om mina feberhallisar säkert hade varit spännande ämnen att blogga kring så har inte orken funnits där.

Nu har jag dock kryat på mig ett kok(jag använder det som förstärkning till allt nu, inte bara stryk), och kommer börja skjuta ur mig inlägg som Rambo tömmer kulsprutor.

Det ni!

Dagens citat: Jag är ställd under observation, därför att jag misstänkas vara klok. - August Strindberg.

Wörmlann

Barö å gratulerö Hå-Ve te fint spel. Di va bra ida varri...

Slem och Per Ledin

Höstens fjärde förkylning håller mig fortfarande i sitt grepp. Snor, slem och äckelpäck, det har börjat bli vardag här hemma. Varje dag har jag försökt hitta något som kunnat distrahera mig från skiten, i tisdags var det en massa Wallander-filmer, och igår följde jag Johan Falks jakt på den undre världen i Göteborg.

Idag har vi laddat upp med Jens världsrekordsstora scones och ishockey. HV71 - Färjestads BK står på menyn, och jag tror vi är redo för att älska FBK mer än nånsin. Nedsläpp om fem minuter. Mosa Per Ledin!

Just nu...

...undrar jag vad som en gång i tiden fick grundarna till företaget Ögoncacao, att välja det namn de faktiskt valde på sitt Kakao-märke. Ögoncacao är, psykologiskt sett, ett mycket skrämmande namn. Och bilden på framsidan är inte mindre läskig den. Vad är grejen?

Exhibit A

Just det, jag glömde ju lägga upp bevismaterialet som styrker att Selma faktiskt ÄR världens sötaste bebis. Sova med armarna rakt upp sådär. Så tokigt!

Dum & dummare

Igår stod jag och brorsan och beundrade hans tre veckor gamla bebis Selma, när vi upptäckte vilka korta ben bebisarna har.

Brorsan: Fan vad sköna dom är med de där korta benen och den där stora överkroppen.
Jag: Ja, det är fan sant. Det har dom. Och rätt stora huvuden.
Brorsan: Som fan. Det skulle vara kul att se en fullvuxen person med samma kropp.
Jag: Dvärgar har ju lite så.
Brorsan: Ja, faktiskt!
Jag: Fast de kanske inte räknas som fullvuxna i och för sig.
Brorsan: Nej, det är klart.

STRESS!

Jag vill egentligen skriva ett riktigt underhållande och innehållsrikt inlägg, speciellt nu som jag lovat SKÄRPNING på bloggen. Dock är jag så otroligt stressad för tillfället. Har precis slutat jobbet och ska med ett tåg om en timme. Edwin ska hämta mig vid stationen i Karlstad, men tyvärr är det lika lätt att lära honom passa tiden som att få en blind hund att läsa.
Så jag lär inte hinna skriva något mustigt idag, tyvärr.


Men jag älskar er! Jag lovar!

Jag vill egentligen inte gnälla över att jobba kväll...

...men snart drar jag en France Telecom, och kastar mig ut genom fönstret med den, för dylika tillfällen, klassiska repliken: "Geronimo!".

Vi är alla vanliga människor.

Ja, det är sant. Det är redan Oktober. Och det är nu det börjar, det sju månader långa helvetet vi har varje år i Sverige, med köld, isande vindkårar, regn, snö, snöblandat regn, slask, mörker, halka, fruset snor i näsan, och så vidare.

Men ett knep jag har för att mota ångesten vid dörren är att tänka på den enkla sanningen att alla onanerar. Statsminister Reinfeldt, Zlatan, Bill Gates, Usama, Obama, ja alla drar i trumpeten någon gång.

Och det gäller ju såklart tjejer också. Tänk på det när ni går genom regn och rusk, att varje person ni möter garanterat idkar självtillfredställelse nån gång. Det gäller såklart jobbarkompisar, skolkamrater, idoler, vänner och fiender också.

Man ler garanterat några fler gånger om dagen med detta i åtanke.

ps. Dessutom fiser vi allihop. ds.

By the by

Och om nån tycker att jag verkar känslig idag, och det stämmer, så beror det på att jag var på countrykonsert med Southern Skyline på Kolingen igår, och ölen var otroligt kall. Isande! Frosty! Giget, ska tilläggas, var fantastiskt även det.

Symptom för ångest: lätt illamående, kallsvettig, orolig mage, paranoid, ljuskänslig, ljudkänslig, etc.

Bomullsvantar på när man handskas med Jon idag.

Nuet, dået och senet.

Jag vet inte riktigt vad som hänt med bloggen. Eller jo, det vet jag visst det. Allting började ju så bra, inspirationen flödade och vad som helst var värt att blogga om. Nu tänker jag oftast: "Äh, det kan jag väl inte blogga om... Vem skulle bry sig om det?", och det är ju livsfarligt. Självcensur kan suga balle! Skärpning on that front!

Dessutom var jag bättre på att berätta om mig själv tidigare. En blogg måste väl innehålla ett visst självutlämnande drag för att överhuvudtaget vara intressant, eller? Och här sitter jag och har skaffat tjej, och det vet inte ens ni om. Så kasst! Hon heter Elin, och är för mig vad Pernilla Wiberg var för 90-talet: Fucking essential! Jag frågade henne igår om jag skulle lägga ner den här bloggen, eller ta tag i saken och göra den bättre än någonsin. Och eftersom jag sitter här och skriver kanske ni kan gissa vad hon svarade? Just det: "blogga vidare, blogga bättre, och blogga oftare". Ord och inga visor. Lika bra att lyda.

Men vad skönt, då fick jag det off my chest. Nu kan ni spänna fast säkerhetsbältena allihopa, för nu åker vi.

ps. STORT grattis till farmor som fyllde 80 år igår. Hon leve, hipp hipp, HURRA HURRA HURRA HURRA!! ds.

I staden

Kolla här! Jag är faktiskt lite cool ändå!



Det här är vår andra singel från debutskivan vi släpper i slutet på Oktober. Vi kommer fira för fulla muggar både fredagen den 23:e Oktober, på Harry B James i Stockholm, och den 24:e Oktober på Nöjesfabriken i Karlstad. Ni kommer väl?

Vid liv!

Hej, och nej! Jag är inte död. Däremot har en förkylning gjort vad den kunnat för att ta kål mig, men vi Stinnerbomare är nog gjorda av starkare krut än så. Ni kanske känner av det ni också, såhär i början av hösten: snörvlet i näsan, kittlet i halsen och kanske framför allt orkeslösheten. Jag är ledsen över att behöva erkänna det, men när jag blir sjuk, då åker bloggen neråt på prioriteringslistan lika snabbt som ryggläge-i-soffan far uppåt.

Nu har jag dock ridit ut den värsta stormen, och är redo igen. Det är väl med mig och min blogg lite som med Peter Forsberg och hans fot, men when all is said and done så har jag också avgjort i sudden death. Vänta bara.

Nu lär väl sändningen kollapsa bara för det...

...Men bara så ni vet så kan man se Färjestads BK(Världens bästa, coolaste, och vackraste ishockeylag) mot Skellefteå AIK live på SVT play ikväll klockan 19.00.

Keep it on a low-low så inte varenda jävel går in och segar ner sändningen för oss.

Om one-liners kunde döda

Testa den här nästa gång du ska mobba nån elak jävel:

Men du rå, du luktar ju så äckligt att fisarna håller andan när du går förbi!

Och som alltid när det gäller bra mobbing: se till att du har minst en till mobbare i publiken som hånfullt kan gapskratta åt mobboffret. Det dubblerar, nej tripplar, effekten.

Nytt leg/mugshot

Det var visserligen i Juli jag fick nytt id-kort, men nu upptäcker jag att nåt måste ha gått fel. Ena näsborren är ju dubbelt så stor som den andra! Så ser jag ju inte ut. Jävla skuggskit. Blir de här korten någonsin bra?

När man har riktigt tråkigt på jobbet...

...kan man gå in på toaletten och göra grimaser åt sig själv i spegeln. Roas man inte av själva grimaserna så skrattar man till slut åt att man står och gör grimaser. Ensam. Åt sig själv. På en toalett på jobbet.

Så funkar jag i alla fall.

There's a thin line between...

Satt och funderade på det här med boxning. Det sägs ju att man blir rejält dum i huvudet av alla de där smällarna i huvudet, och det låter ju inte direkt osannolikt, eller hur? Det intressanta är att de lyckas hålla ögonen öppna hela tiden när slagen kommer, vilket i och för sig verkar vara praktiskt ur försvarssynpunkt, men som samtidigt känns jävligt korkat.

Jag menar, skulle det stå en muskulös best på 110kg framför mig och mata knytnävsslag så skulle jag blunda varenda gång handsken for mot ansiktet på mig. Men så gör inte boxarna. Och då undrar jag: måste man inte vara jävligt dum i huvudet för att inte blinka när någon försöker slå in ens näsben? Min teori är alltså att man inte blir dum i huvudet av att boxas, utan att man måste vara bra dum i huvudet från the get-go för att överhuvudtaget lyckas med sporten. Eller?

Första dagen

"Jag har en nyvunnen respect för alla mothers out there nu alltså" - Magnus Stinnerbom, 2009-09-15, 08.37.

Min bror Magnus och hans fru Sophia blev föräldrar till en fantastiskt vacker och helt frisk liten flicka i morse, och jag, mina kära vänner, har gått och blivit farbror. Farbror Jon.

Nu kan inte helgen komma fort nog, så jag får åka hem och hålla henne. Och den här bloggen lär väl ta en helvändning á la Schulman och bli en Farbror-blogg.

MMS från de nyblivna föräldrna i morse:














Här är hon, vår lilla prinsessa. 06.50 kom hon, 51cm lång, 3325g. Allt bra med oss alla!
Kram